Om WesternBoots

Boots1

Cowboyboots eller Westernboots är ett rätt specialiserat skodon. Utgångspunkten är en ridstövel helt enkelt, och ridstövlar har en lång historia. Redan tidigt, bl.a hos Mongolerna, fanns även den höga klacken. Genom tiderna har hög klack alltid varit ett statustecken. En nobel person hade hög klack!

Annars är den höga klacken till för att hindra foten från att glida genom stigbygeln och fastna, vilket kan få mycket otrevliga konsekvenser.

I USA kommer cowboyboots närmast från det gamla kavalleriets ridstövlar, som efter inbördeskriget vidareutvecklades till att möta kraven hos arbetande cowboys i olika landsändar.

DH1505

Den mycket högskaftade Buckaroo stöveln med sina typiska dragöglor och höga, snedskurna klackar är ett exempel på specialanpassning. Ofta är dessa även försedda med en s,k. sadel.

Klacken är en s.k. riding heel, dvs främst avsedd för ridning och kan ofta ligga kring 2″ (5 cm). De höga skaften (15″-20″ = 40 – 50 cm) skyddar ryttarens ben väl och dragöglor istället för drag remmar behövdes för att klara den kraft som kan behövas för att dra på dem på foten. Sadeln, som är ett extra lager läder ovanpå, är en förstärkning för att klara slitage från sporremmar.

DH4626

I andra änden av denna specialanpassning finner vi Roper stöveln. En förhållandevis modern företeelse som kom till för att passa Ropers, dvs rodeoryttare som från sin häst på tid skall fånga en kalv och sedan hoppa av hästen och springa fram till kalven och binda dess ben. Här behöver cowboyen inte tänka så mycket på varken höga skyddande skaft eller lång tids ridning. Snarare är det krav på att stöveln har goda egenskaper på marken, cowboyen måste ju springa!. Klackem är låg, ca 1 1/4″ (3 cm) och rakskuren, en s.k. Walking Heel. Skaftet kan vara ned till 8″ (20 cm).I stövlar som är avsedda för ridning, finns normalt en stål shank under foten, som ger stöveln stabilitet i stigbygeln. Denna saknas ibland i Roperstövlar, just för att stöveln inte i första hand är en ridstövel.

En annan typ av boot att nämnas är den här i Sverige kanske inte så vanliga Packer Boot. Modellen kommer även den ursprungligen från USA’s armé. Ofta bars dessa av soldater som inte tänkt sig en fortsatt karriär inom det militära. Stöveln ger genom sin snörning en mycket bra stabilitet när man arbetar på backen. Denna typ av boot blev mycket populär bland de som arbetade med packhästar i Rocky Mountain regionen och fick på så vis sitt namn: Packer. Den är än idag populär i dessa regioner även bland de som mest rider, vilket även syns på att de ofta har en snedskuren och hög ridklack och väl utformad sporrhylla. Men de funkar bra att röra sig i i oländig terräng. Ofta är de tillverkade i kraftigt läder och har ett skaft på ca 10″ (ca 25 cm)

DH9635

 

Mellan dessa versioner av cowboyboots finns det naturligtvis en hel del variationer. Riktiga cowboyboots sätter dock funktionalitet alltid i första rummet. Materialval är mycket viktigt då stöveln ju måste hålla under delvis rätt tuffa förhållanden. Skobutiker ligger långt från Rancherna och besöken till en stad glesa. Dessutom bör att par bra boots vara möjliga att laga, Vilket ställer vissa krav på konstruktion och materialval.

Man bör också ha i minnet att en bra boot är en del i det aktiva säkerhetstänkandet. En väl utformad klack försvårar att foten glider genom stigbygeln, medan den relativt släta sulan tillåter att stöveln glider ur stigbygeln vid behov. En alltför grovmönstrad stövel kan vara farlig. Skulle stöveln ändå fastna, skall dess passform tillåta att foten glider ur stöveln och ryttaren så blir fri. Detta gäller naturligtvis ej packern, som har ett delvis annat huvudanvändningsområde. Vad man också skall tänka på i detta sammanhang är att välja stigbyglar som passar ihop med bootsen storleks- och formmässigt. Att rida i för stora stigbyglar kan vara minst lika farligt som att rida i för små.

Det finns naturligtvis en hel del modeboots som är tänkta att se ut som cowboyboots, men det är en helt annan historia.

Till sist lite hjälp eller saker man bör tänka på när det gäller att hitta rätt storlek på boots. Det första man stöter på när det gäller i synnerhet amerikanska western boots, är de amerikanska storlekarna. Systemet skiljer sig en del åt mot vad vi normalt stöter på. En stor skillnad är att det finns olika skalor för barn, dam och herr. Dvs en storlek 39 t.ex. heter olika beroende på om det är en herr eller damsko. Skalorna täcker in samma område men betyder olika. Det är alltid en siffra, t.ex. 9. Dessutom är det ju så att fötter har en viss längd och även ett omfång (bredd och höjd) som är olika från individ till individ. Vi är normalt vana vid att en 39 är 39, men det amerikanska systemet har även ett bredd tillägg. En sko kan ju vara för liten eller för stor av olika skäl. Den kan vara for kort/lång eller för trång/vid över foten. Eftersom det finns både ett längdmått och ett omfångsmått i det amerikanska systemet, blir det ofta svårt med direkta och enkla storleksöversättningar. På Herrsidan används beteckningarna A,B,C,D, E, EE, EEE och EEEE för att ange omfånget eller vidden på skon. Det bli t.ex. 10 EE för en storleksangivelse. På damsidan är det lite snålare. Ofta finns endast B,C och CC eller narrow, medium, wide.

Nu inser man rätt snabbt problemet, hur översätter man ett system med en variabel till ett system med 2 variabler. Till detta kommer att man i regel använder steg om 1/2 storlek medan vi ofta bara använder hela storlekar. Om en herr t.ex. talar om för mig att han har 42 – 43 i storlek, beroende på om storlekarna är små eller stora! Så betyder det att det kan var en 8, 8 1/2, 9, 9 1/2 eller 10 i kombination med någon vidd A-EEEE, dvs spannet 42-43 har en teoretisk möjlighet att betyda någon av 5 x 8 storlekar dvs 40 möjligheter! Nu förenklar man givetvis detta eftersom ingen kan lagerhålla så många varianter. Men vi har boots som från tillverkaren finns i över 60 lagerhållna storlekar!! Just för att passa alla typer av fötter.

Enklast gör man i att prova ut ”sin” amerikanska storlek någonstans där det finns många boots. Med tiden lär man sig också vilken storlek man skall leta efter. Till detta kommer dock att storlekarna varierar lite mellan tillverkare och modeller.

En annan viktig detalj att komma ihåg vid utprovning av boots är hur mekaniken i bootsen fungerar. Det som håller kvar foten i stövlarna är inte hälen, utan lädret över foten dvs insteget. Tänk på ett par träskor eller sandaler. Hälen måste ha frihet att kunna röra sig aningen dvs får inte vara låst mot bakvalvet i stöveln, då blir det skav.