Om Western Pads och Filtar

Många frågar mig vilken pad man skall ha, eller om man hellre skall ha en filt. Men, liksom med all annan utrustning är det olika behov och prioriteringar som styr valet. Eftersom vi även under t.ex. en Dressyr- eller Hoppsadel använder ett underlägg, håller jag detta resonemang på en generell nivå.

Det är nog ingen som skulle få för sig att lägga sadeln direkt på hästryggen. Oavsett om det rör sig om en Dressyr-, Hopp- eller någon variant av Westernsadel. Men hur många har egentligen funderat på vad detta underlag egentligen har för uppgift och vilka egenskaper det egentligen bör besitta, eller vilka problem de kan ge upphov till om man valt fel?

Naturligtvis blir kraven på underlägget (Schabrak, Vojlock, Pad eller Filt) lite olika beroende på om vi talar om en sadel med stoppning (Dressy/Hopp t.ex.) eller en sadel som saknar stoppning (Western t.ex)

Vissa saker är dock identiska. I båda fallen skall sadeln skyddas från svett och smuts från hästen. Det kravet är inte så svårt att uppfylla. Intressant nog har många av dessa underlägg endast denna enda egenskap, vilket sannolikt beror på att många som använder sadlar inte är medvetna om att långt mer händer under sadeln än att den riskerar att bli skitig.

Det första vi kan titta lite på, är ju att hästen kan skita ner sadeln. Normalt sker detta genom att hästen svettas.  Varför svettas hästen först under sadeln? Jo, den arbetar ju vid ridning och mer värme byggs upp under sadeln än på andra ställen på hästen eftersom ingen luft kommer åt att kyla hästen här.

Att svettas är kroppens försvar mot att överhetta musklerna. Dvs kylning av kroppen vid arbete är livsviktigt. Vårt första krav på underlägget är att det andas och hjälper hästen att hålla musklerna inom ett ofarligt temperaturområde även under sadeln.

Om vi nu går vidare och antar att hästen svettas. Vad händer mer? Om det material som ligger mot hästen blir blött, kommer eventuella tryck-, skjuv-, eller friktionskrafter att markant öka sin skadliga effekt på vävnaderna. Dvs eventuella smärre passformsproblem eller problem med sadel som inte ligger still kommer att skada hästen betydligt mer när underlägget är vått jämfört med om det vore torrt, tester har visat att dessa skadliga effekter kan öka så mycket som 5ggr med ett blött underlägg!

Detta betyder att underlägget dels då skall vara välventilerande men även ha mycket god fuktupptagningsförmåga dvs få undan fukt från hästen och leda bort den.

Om nu materialet blir både skitigt och fuktigt, så blir nästa logiska fråga hur det ser ut med hygienen. En smutsig yta mot hästen ökar risken för ojämnheter, infektioner, svamp etc.

Detta betyder att sadelunderlägget skall vara torrt och rent när vi sadlar. Materialet i underlägget bör därför vara lättskött och ha en yta som enkelt hålls ren. Dessutom bör materialet inte vara skapt så att ev. svampuppbyggnad underlättas. Idealt bör materialet förebygga detta istället. Materialet skall även torka snabbt, så att underlägget hinner torka fullständigt före nästa användning.

När det gäller stötupptagning och viktfördelning, så skall egentligen stoppningen i en dressyr- eller hoppsadel utföra den uppgiften. Detta förutsätter dock att den förmågan fungerar fullt ut i sadeln. I princip alla material tröttas ut efter ett tag. Detta är ett problem inom alla områden där man arbetar med stötdämpning och viktfördelning. Tyvärr så är det inte många ryttare som tänker på att även om deras sadel fortfarande verkar passa hästen bra, så kanske stötupptagningen inte längre fungerar fullt ut. Krafterna som skall sväljas från ryttarens kropp är högst skadliga för hästen om de ej dämpas. Det är inte bara ryggen och leder. Inre organ lider stor skada genom förstärkta skakningar som uppstår när hästen rör sig med en odämpad vikt på ryggen. Detta har i synnerhet visat sig gälla lungorna.

Eftersom t.ex. en Westernsadel pga sin konstruktion saknar inbyggd stoppning för detta ändamål, blir underläggets förmåga att överta denna uppgift en nyckelegenskap.

Hur mycket stötupptagningsförmåga som krävs, beror naturligtvis på vad vi utsätter häst och ryttare för, dvs vilka krafter som skall dämpas och jämnas ut.

Det finns dock ingen situation när vi vid ridning kan bortse från denna egenskap.

Hur bra sadeln än passar hästen, så krävs stötdämpning och viktutjämning.

Ett annat problem i sammanhanget är tjockleken på materialet. Om materialet blir för tjockt, förlorar ryttaren kontakten med hästen. Vikthjälper t.ex. blir mer otydliga för hästen. Dessutom bidrar ett tjockare material till att ryttare och sadel möjligtvis kommer att röra sig mer pga den minskade stadgan. Detta ökar i sin tur påfrestningarna på hästen och dess rörelseapparat, när den tvingas kompensera för dessa rörelser.

Underlägget får naturligtvis heller inte vara konstruerat så att det förändrar sadelns tilltänkta funktion vad gäller belastning, förutsatt att det är en korrekt sadel.

Det säljs en hel del underlägg som är tänkta att förändra hur en sadel ligger på hästen. Det är inget fel i det, om man vet vad man gör och vilken effekt det får när ni använder det.

Inte sällan skapas kanter eller zoner med ökat tryck istället för att förbättra eller jämna ut trycket. I regel för att vi bara tittar på hur sadeln ser ut att ligga. Vi glömmer att tänka på hela ytan under sadeln. Tyvärr är det ofta pga att vi vill undvika de kostnader och det besvär det innebär att leta efter en bättre passande sadel.

Sadel, Underlägg, Sadelgjord och Ryttare är ett helt system som måste fungera för att hästen skall kunna prestera bra. Det finns flera tillverkare på marknaden som lägger ned mycket tid på att fundera ut produkter som skall hjälpa hästen. Det finns andra som ser på det mest uppenbara i en produkt. T.ex. en sadelgjord används för att dra åt sadeln mot hästen. Övriga egenskaper lämnas därhän. Ofta pga ren okunskap. Sådana produkter fungerar naturligtvis, hjälpligt!

Dessutom har vi människor en förmåga att främst tänka på att vi skall få det praktiskt.

Flera produkter avsedda för hästen, har vidareutvecklats mer med tanke på vår bekvämlighet än hästens välbefinnande.

Livslängden på en produkt styrs inte, som vi är vana vid från kläder t.ex., av utseende och yttre slitage. Den styrs av funktionen. Vissa produkter kan se närmast nya ut, men funktionen är starkt nedsatt.

När madrassen i sängen är nedlegad eller sängkläderna slitna så sängen inte känns skön längre, så gör vi ofta något åt det. Men sadelunderlägget byter vi när vi vill ha ny färg eller tycker att det gamla ser fult eller slitet ut. Funktionen tänker inte många på.

Många hästar skulle kunna ha en betydligt trevligare tillvaro och kunna prestera betydligt bättre om vi människor tänkte till lite när vi köper utrustning.

Vilken idrottsman eller –kvinna skulle ta på sig t.ex. en bomullsoverall för löp-passet?

Utifrån vilket material underlägget är tillverkat av, kan man dra en del slutsatser om dess egenskaper. Nedan kommer bara olika material presenteras som kan användas i underlägg.

Hur olika tillverkare av underlägg använder dem och under vilka namn de säljs som färdig produkt lämnas utanför denna artikel för att hålla den så neutral som möjligt.

Ull är ett gammalt beprövat material som har vissa unika egenskaper. Materialet är välventilerande, dvs andas. Ullfilt är hydrofilt och hygroskopiskt, vilket betyder att det lätt tar upp och transporterar vätska, dvs kan hålla hästen torr. Men kan vara av nackdel om man befinner sig i mycket fuktiga och varma klimat, då materialet då riskerar att ta upp fukt ur luften. Materialet är dessutom mycket stötupptagande.

Idealt, om det inte vore för skötseln. Många upplever det besvärligt att sköta ullprodukter, kanske för att vi ”glömt” hur det fungerar. Ull tar normalt inte upp smuts, utan smutsen blir kvar på ytan och kan borstas bort. Ull kräver normalt inte tvätt.

Ull kan bearbetas på olika sätt och egenskaperna kommer att påverkas av detta. Vanligast numera är filtad ull. Filtade  pads är endera nålade eller stampade. Enkelt uttryckt betyder detta att fibrerna står upp i den nålade filten och ligger ned i den stampade. Vilket som är bäst beror på vem man frågar. Båda funkar bra. Ju tätare filtningen är, desto mer stötdämpning och längre livslängd får man. Men även ett högre pris. Ullen kan även vävas och då blir det täcken/filtar istället för pad. Ofta krävs det då minst dubbla filtar av god kvalitet för att nå den tjocklek som behövs. Men det blir mycket ull i en filt/täcke och därmed mycket god stötupptagning och lång livslängd. Dessutom formar sig filtarna bra över ryggen. Ullen kan också användas som den är. I regel används den då som ett teddyskikt mot hästen och inte som primärt stötupptagande skikt. Eftersom ullen på ett naturligt sätt kan filta sig, ger ullen också en god vidhäftning mot hästens hårrem.  För att komma ner i kostnad, blandas ullen ofta med konstfiber. Stötupptagningsförmåga och livslängd minskar dock då

.07-FS20P TB25

Bomull är liksom ull ett naturmaterial. Materialet är dock rätt kompakt och innehåller mycket lite luft. Därför har det just ingen stötdämpande egenskap alls. Materialet tar lätt åt sig smuts och måste tvätts ofta och noga. Men det är ett tåligt material och är förhållandevis billigt.

Som sadelunderlägg har det egentligen inga användbara egenskaper förutom att det är just slitstarkt. Men dess egenskap att dra åt sig smuts och avsaknaden av övriga användbara egenskaper gör materialet egentligen olämpligt som sadelunderlägg.  Möjligen kan det fungera som skydd runt ett annat material, om man gillar att tvätta!

Akryl används både i filtad form, vävt och som teddy. Det är ofta mjukt och behagligt och lättskött. Som teddy, har dock materialet egenheten att tova sig, vilket ger upphov till ojämnheter. Detta har bl.a. gett problem inom sjukvården, där det förorsakat tryckskador.

Detta kan undvikas genom att borsta teddyn och vara uppmärksam på förändringar. Materialet släpper genom luft och håller även viss mängd luft varför det upplevs som varmt, liknande ull. Akryl är dock hydrofobt, dvs transporterar inte vatten speciellt bra. Det har viss stötupptagande förmåga, men återgår inte i samma utsträckning till ursprungstjockleken som ull. Akryl är i det här sammanhanget underlägset Ull, men betydligt billigare, kräver dock tvätt.

35-1667-C2

Neoprene är en syntetisk gummiprodukt med slutna celler eller luftbubblor. Materialet används mycket för t.ex. våtdräkter inom vattensport och dykning. Det har god isolerande förmåga pga de slutna luftcellerna. Luftcellerna bidrar också till utmärkt stötupptagningsförmåga. Materialet släpper dock genom varken luft eller vatten. Området under ett underlägg av neoprene blir i regel initialt mycket varmt och som sedan mycket blött, vilket får som effekt att det sker en radikal nedkylning. Ofta till nivå under hästes vilotemperatur. Man kan fundera på om detta måhända skapar en stress i hästens kropp, då ytan ju är rätt stor. Materialet är dock mycket lättskött pga sina släta ytor. Behöver ej tvättas då det inte tar upp någonting. Torka bara av ytan. Ibland används neoprene i form av nät med små kuddar. ihop med annat material. Då är det ofta frågan om s.k. friktionspads, dvs man utnyttjar den gummiliknande ytan för att öka friktionen och därmed få paden att ligga mer stilla, i synnerhet på rundryggiga hästar.

35-1780

Gel är populärt för att försöka få sämre passande sadlar att passa bättre.  Materialet är en polymer med viskoelastiska egenskaper, dvs har egenskaper som finns hos både vätskor och fasta material. Idén är att materialet flyttar sig från platser med högt tryck till platser med mindre tryck och på så vis jämnar ut, förutsatt att det finns tillräckligt med material.   Materialet har även mycket god stötupptagningsförmåga när det finns någonstans för gelen att röra sig åt dvs i teorin. Men, eftersom det beter sig som en vätska, finns det ingen stötupptagningsförmåga i själva materialet, ungefär som att vatten inte kan komprimeras. Det vet alla som gjort ett rejält magplask. Det gör ont. Gel andas liksom Neoprene inte och kan inte transportera eller ta upp vätska. Men, det är mycket lättskött.

Poron är liksom Neoprene ett konstmaterial som bygger på slutna luftceller. Materialet har framför allt mycket god stötupptagningsförmåga och god isoleringsförmåga och är mycket lätt att arbeta med och att sköta. Det är mycket tåligt när det gäller upprepad kompression och har goda åldringsegenskaper.

Men, eftersom det bygger på slutna celler, kan det ej transportera varken luft eller vätska.

Skötseln begränsar sig till, liksom för Neoprene och Gel, att torka av ytan.

Memoryfoam har blivit allt mer populärt och finns i en rad olika utföranden. Även detta är ett konstmaterial med slutna luftceller. Materialet återgår efter belastning snabbt till sitt ursprung och är då redo att ta en ny smäll. Memoryfoam har samma nackdelar som Poron och Neoprene, men används oftast i kombination med annat material. T.ex. ett Ullfiltsskikt mot hästen. Förutsatt att tjockleken på de olika materialen är välavvägd, övertar Memoryfoam jobbet som stötdämpare, medan ullfilten ser till att temperatur och värmebalans funkar.

Det är bland dyrare pads vanligt att kombinera olika material för att optimera effekten.

memfoam

Latex- eller kallskum är inte så vanligt, men det förekommer ibland som fyllnadsmaterial i enklare underlägg. Materialet har en öppen cellstruktur och används ofta i madrasser och dynor inom möbelindustrin. Materialet kan tryckas ihop rätt ordentligt och det behövs ett mycket tjockt lager för att få någon typ av stötupptagningsförmåga och tryckutjämning. Genom sin öppna cellstruktur kan luft och vätska passera och vissa varianter har utomordentligt god vätskeupptagningsförmåga (Tvättsvampar t.e.x).

Pga att det så lätt trycks samman och luften (och vätskan) liksom går ur materialet vid belastning, saknar det egentligen någon praktiskt användbarhet som sadelunderlägg.  Det försvårar dessutom tvättmöjligheterna genom att det tar upp betydande mängder vätska när det inte trycks samman.

Porös Sluten Cell Komposit (Brock) är ett material som förenar egenskaperna av en sluten- och en öppen cellstruktur. Luftfyllda kulor klistras ihop vid sina beröringspunkter.

Detta bildar ett material som tillåter luft och vätska att passera samtidigt som de slutna cellerna ser till att stötupptagningsförmågan blir mycket god. Materialet används därför där stötupptagning och ventilation krävs. T.ex. bilsäten, hjälmar, skyddsvästar etc. samt som förpackningsmaterial.  Ventilationsförmågan är mycket hög, varför  materialet sannolikt håller hästen mycket sval, vilket är en klar fördel. Brock anger att materialet saknar förmåga att kunna ta upp vätska dvs att absorbera vätska. Detta gör att det sannolikt måste kombineras med något annat material för att effektivt kunna transportera bort den mängd vätska från hästkroppen som inte ventileras bort av luftflödet. Det bör då dock fungera utmärkt som sadelunderlägg, i synnerhet inom western sektorn, eftersom materialet kräver viss tjocklek för att fungera optimalt.  Som vojlock eller schabrak blir det sannolikt för tjockt.

Brock

Hur problemet med ev. svampuppbyggnad är löst framgår tyvärr inte av material-specifikationen. Även detta material kombineras ofta med t.ex. ullfilt.

Det finns naturligtvis fler material som används i sadelunderlägg, men normalt kan de hänföras till någon av grupperna ovan, dvs Ull, Akryl, konstmaterial med slutna celler, konstmaterial med öppna celler, Gel eller blandningar av dessa material.

Använd ditt sunda förnuft nästa gång du väljer underlägg och tänk på dina och din hästs behov, så blir det nog bra.