Om Sadelgjordar

Området sadelgjordar är lite besläktat med området pads och sadelfiltar. Gjorden inkräktar ju till en viss del på hudens förmåga att reglera kroppens temperatur och då gäller mycket av det som beskrivs i vårt avsnitt om pads och sadelfiltar. Men, dessutom tillkommer frågor om hur man placerar sadelgjorden och hur olika material uppför sig när hästen rör sig och vilken längd på sadelgjord som är lämplig.

Jag ska försöka förmedla en del tankar gällande detta i det följande. Man bör komma ihåg att det ständigt utvecklas nya produkter och att det även forskas en del på området och ny kunskap kommer fram hela tiden.

Inledningsvis bör man dock komma ihåg att en häst inte är skapad för att bli sadlad och bära ryttare utan all utrustning vi plockar på hästen, kommer att ha en mer eller mindre störande effekt på hästen. Med störande är detta alltifrån att begränsa dess rörelser till att störa temperaturreglering eller andning.

Området där sadelgjorden normalt ligger och spänns är långt ifrån oproblematiskt eftersom en hel del nervbanor och annat passerar just det området, vilket gör att det inte är helt fel att ägna sadelgjorden en liten tanke. En häst som reagerar starkt på sadelgjorden har ofta en anledning till detta och det kan vara väl värt besväret att utröna vad det är hästen har problem med avseende gjorden.

Innan vi går in på olika material som är vanliga, några ord om sadeln.

En sadelgjord är tänkt att säkra sadeln på hästens rygg, men den är inte tänkt till att genom att spännas extra hårt t.ex. låta en sadel ligga på en plats på hästens rygg där den egentligen inte vill ligga, lika lite som en flank gjord är till för att dra ner en sadel som annars tippar upp för mycket i bakkant. Dvs vi förutsätter att sadeln ligger väl på hästen, att riggningspositionen (läs mer om detta i vår sektion om sadlar) är korrekt och i sig inte skapar en konflikt. Nedan två illustrationer med samma häst men olika riggningspositioner, där den vänstra just kan leda till en konflikt, då gjorden vill dra sadeln framåt med sadeln i sig vill flytta sig bakåt. På den högra bilden är riggningspositionen mera korrekt för den avbildade hästen.

När vi väl konstaterat att sadeln och riggningsposition är korrekt kan man fundera på gjordens längd. Eftersom vi vill störa hästen i dess rörelser så lite som möjligt med gjorden, bör vi undvika att placera spännet i hästens armhåla, se bild nedan.

Hästens framben rör sig in i det röda området och här vill vi undvika att spännet ligger.

Nästa fråga är då, var vill vi helst ha spännet då? Det finns olika åsikter om detta, men om man tänker på att spännet alltid utgör en potentiell tryckpunkt som ev kan ställa till med problem, så är min synpunkt att vi bör ha en längd på sadelgjord som gör att spännena hamnar i ett läge som minimerar riskerna för något som helst punkttryck. Bilderna nedan hoppas jag ska illustrera vad jag menar.

Den röda linjen är i detta fall sadelgjorden. I exemplet till vänster hamnar spännena dvs ändarna på sadelgjorden i ett område där spännremmen (latigon) kommer att dra spännet rakt upp och inte in mot hästen, dvs minimal risk för punkttryck. I den höga bilden är sadelgjorden så kort att när spännremmen dras åt, kommer spännet tryckas in mot hästen och ge ett möjligt punkttryck. Detta sker oavsett modell på sadelgjord.

Men, spännet får heller inte komma för nära pad eller sadel, då vi annars riskerar att nypa hästen.

Tänk också på att alltid hålla allt så symmetriskt som möjligt. Sadelgjorden ska ligga mitt under hästen.

Så kommer vi då till materialvalet. Det finns ett några egenskaper som vi kan fundera över.

  1. Hur bra är materialet på att balansera fukt och värme, dvs hjälpa hästens kropp att hålla rätt temperatur under sadelgjorden?
  2. Hur bra är materialet på att tillåta bröstkorgens omfång variera något under ridningen och hästens rörelse? Beroende på bl.a.musklernas användning kommer omkretsen att variera.
  3. Hur bra är materialet på att fördela trycket jämnt?
  4. Hur hålls en bra hygien, dvs hur lättskött är materialet?

Låt oss gå igenom några vanliga typer av sadelgjordar och titta på dessa egenskaper.

Nylonsadelgjord med neoprene mot hästen

En modell som är rätt vanlig och anses framförallt vara lättskött. Materialet är tätt och det bildas snabbt ett fuktskikt mellan häst och gjord. Anledningen är att temperaturen stiger mycket snabbt under gjorden och hästen börjar svettas. Eftersom fukten ej transporteras bort, sätter en kylprocess igång och temperaturen sjunker mycket snabbt under gjorden, ibland långt under hästens normala vilotemperatur. Det blir som en kylring. Eftersom yttermaterialet är nylon, är gjorden helt stum och tillåter inga förändringar i hästens omfång. Det blir paden som får hjälpa till med detta. Men, den är extremt lättskött. Spolas enkelt av.

Sadelgjord i nylon med filt mot hästen

Dessa gjordar finns med olika typer av filt. Förmågan att balansera fukt och värme finns normalt i dessa gjordar och ju mer ull det är i filten , desto bättre är gjorden på detta. Normalt klarar dessa gjordar av den biten bra. Men, ytterhöljet är fortfarande tillverkat i nylon och är därför lika stumt som hos en neoprenegjord. Materialet borstas enklast för att hålla den ren, men till slut krävs tvätt. Det är som regel en oproblematisk gjord som fungerar bra när den får torka mellan användningarna.

Sadelgjord i nylon med fårskinn / Merinoull mot hästen

Fårskinnet gör att ytan mot hästen normalt blir behagligare. Fibrerna i ullen har en god förmåga att balansera fukt och värme och det blir sällan problem med skav, så länge ullen är ren. Men, även denna modell har ett lager av nylon som håller samma gjorden och är stumt. Det kan tilläggas att det finns liknande gjordar som har ett teddy-skikt tillverkat av akryl-teddy. Dessa har en viss förmåga att balansera fukt och värme, men betydligt sämre än ren ull. Dessutom har akrylfibrerna en tendens att klumpa ihop sig och bilda små knutor, vilket inte alltid är så behagligt för hästen. Materialet blir också påverkat av svett och smuts i en betydligt högre grad än ren ull.

AirFlex gjord från Weaver

Detta är en gjord snabbt har blivit en av våra mest uppskattade gjordar och som jag själv var mycket tveksam till i början. Även denna gjord har ett lager av nylon som sammanbinder den, men lagret mot hästen är en typ av memoryfoam med ett kraftigt våffelmönster som är resultatet av en längre tids experimenterande på hästar. Våffelmönstret bildar kanaler som hjälper till att transportera bort fukt och värme från hästen. Materialet i sig är tätt och kan inte göra detta. Hästarna blir lite mer svett under denna än t.ex. vid användning av en filtgjord, men man ser inte samma temperaturproblematik som med en neoprenegjord. Samtidigt bildar ytan mot hästen rätt tjocka kuddar, som gör att gjorden dels inte måste spännas speciellt hårt för att hålla sadeln på plats, men dessutom ger dessa kuddar hästen utrymme för att bekvämt kunna ändra sitt omfång. Men det är mycket viktigt att man inte spänner gjorden för hårt, då tillintetgör man denna förmåga till anpassning. Det har i verkligheten visat sig att många hästar, ibland dramatiskt, ändrat sitt beteende vid sadling till det bättre när denna gjord används. Gjorden är samtidigt extremt lätt att hålla ren. Det finns inga sömmar i materialet, så man kan enkelt skölja den.

Strängjordar i Mohair, Alpaca, Ullblandningar och Bambu.

Detta är en gammal och välbeprövad konstruktion. Tyvärr fick de ett dåligt rykte av billiga kopior i rayon och bomull som hade alltför få strängar och därför gav upphov till skav och även nöp hästen. Bra strängjordar ger genom det stora antalet strängar en mycket bra tryckutjämning och eftersom materialet i regel är Mohair, Alpaca, Ull eller Bambu, så är gjordarna smått överlägsna på att reglera fukt och värme. Eftersom det i princip är garn som bygger upp hela konstruktionen, finns det en inneboende lätt töjbarhet i materialet som gör att det inte blir en stum ring som slås runt hästen. En strängjord kommer att bli lite längre allt eftersom den används. Vilket material som föredras i dessa gjordar är lite smaksak. Ullblandningar är ofta de strävaste och billigaste. Mohair och Alpaca är mycket mjuka. Skillnaden mellan dessa är att Alpacafibern är en torr fiber, dvs det finns inget ullfett, vilket det finns i Mohair och ullblandningar. Bambu är ett relativt nytt material för gjordar, men har liknande egenskaper som de andra. Fibrerna är mycket bra på att reglera fukt och värme och ger samma lätta töjeffekt. De känns lite strävare än Mohair men är i gengäld lättare att sköta. Bambu är antibakteriellt, vilket kan vara en fördel. Dessutom kräver odling av bambu extremt lite vatten, ingen gödning och inga bekämpningsmedel. Bomull t.ex. saknar alla dessa egenskaper och är rätt dåligt på att balansera fukt och värme.

I resonemanget kring sadelgjordar tar jag upp om ett material har lite ”töj” i sig eller inte och då kan frågan uppstå om det inte vore utmärkt att lägga in en resår i sadelgjorden. Detta förekommer naturligtvis och det vore lätt att argumentera för detta, men så enkelt är det inte. En resår fungerar som ett gummiband. Om man sträcker den även det minsta lilla, kommer den att sträva efter att få återgå dvs kommer att utöva en fjäderverkan. Samtidigt kan man sträcka den nästan hur långt som helst och det finns ändå alltid lite kvar men sadeln sitter ändå inte riktigt fast. Detta gör att hästen hela tiden känner en kompression från sadelgjorden men att sadelgjorden ändå inte fäster sadeln ordentligt oavsett hur hårt man drar åt. Man kan jämföra detta med att ha ett gummiband runt ett finger eller handled. Så fort gummibandet sträckts minsta lilla blir det mycket obehagligt efter en stund.

En annan fråga som ofta dyker upp är bredden på sadelgjord. Det finns raka standard-gjordar och roping-gjordar som är bredare. Generellt är det så att desto större ytan är, desto mindre trycket per ytenhet. Nackdelen är att den bredare roping-gjorden tar lite mer plats. Det enklaste är att fråga sin häst. Både när det gäller typ av gjord och bredd på den. Detta gäller till sist även gjordens längd. Är du tveksam, fråga hästen. Det är den som ska fungera med utrustningen. Tänk på att sadelgjorden är en del av hela det utrustningspaket som vi sätter på hästen och hästen måste trivas med alla delar. Eftersom alla hästar är olika, finns det också så många olika varianter.